tisdag 10 juli 2012

REMEMBER THE TITANS

Utanför fönstret skiner solen, fåglarna kvittrar och jag tar mig en kopp rykande kaffe när jag skriver det här. Väntar feberaktigt på att tryckeriet ska skicka mig "Häxrötter", den senaste bokutgåvan från förlaget. I och med den gör vi en ny avspark (eller kanske inte, vi återgår till början - då det var betydligt mer artiklar och essäer innanför pärmarna än som varit fallet den senaste tiden). Det blir alltså underhållande artiklar och essäer om mytologi, ockultism och konsthistoria - ämnen som i alla fall kittlar mitt hjärta.

Personligen har jag alltid varit intresserad av undergroundscenen - det skojigaste, mest demokratiska och (givetvis) mest olönsammaste företeelserna i det som kallas förlagsbranschen. Så, well, inspirationen kommer från lika delar den amerikanska undergroundutgivningen som B. Wahlströms kioskböcker från samma era (vi talar naturligtvis om sjuttiotalet här), sextiotalets Allers, Askild & Kärnekulls SF-utgivning och Berghs sjuttiotalsutgivning. Underground iklädd lyxförpackning. Häxrötter, ja. Missa den inte!

måndag 9 juli 2012

I GOT A THING FOR YOU, BABY

Tja - det finns väl inte mycket som är så jävla 2007 som att starta en ny blogg. Det var där, runt 2006 eller om det kanske var 2007 som jag skapade en blogg som mestadels skulle handla om förlaget men som till slut blev så mycket mer. Till sist hade jag skapat ett monster som inte längre gick att styra. För en tid sedan lät jag avliva bloggen, en blogg som mest hade runt 300 unika besökare per dag. Jag hade tänkt att aldrig mer blogga men på något sätt är det ändå en bra terapi, något som kanaliserar de aggressioner som man bär inom sig, ibland kanske det bara handlar om att tipsa om skön musik eller filmer och böcker som man gillar.

Framför allt är det ganska skönt att skriva när man som jag fostrats, i alla fall arbetsmässigt, i en skriv- och mediamiljö (en värld jag dock inte längre befinner mig i). Trots den arbetargrabb jag är, med en far som trasade sönder sin rygg i arbetet redan när han var 25 år. Vi får väl se vad det blir av den här bloggen, en sak är säker - den här bloggen kommer att bli mer personlig än den förra, och kommer att vara helt väsenskild från förlaget (även om det där förlaget säkert kommer att hemsöka den här bloggen också). Men i övrigt har jag inte den blekaste jävla aning vad det här kommer att sluta. Välkomna!

”De som dör kan skatta sig lyckliga”
Lång-John Silver, Skattkammarön